Idag är det 12+1. Har alltså 12 veckor bakom mig och är nu i vecka 13. 12 fullgångna veckor brukas ju ses som någon sorts "magisk gräns", efter vilken missfallsrisken minskar kraftigt. Så känns ju himla bra att nu ha 12 veckor bakom sig.
Men det är först efter ett lyckat KUB (det SKA vara lyckat!) på måndag i 12+3 som jag känner att jag kommer våga börja räkna mer på riktigt med att detta nog med mkt stor sannolikhet (risken försvinner ju inte helt förrän bebisen faktiskt är ute...*) kan tänkas bli något.
Men 12 gångna veckor känns ju toppen!
*Och därefter kommer förstås nya orosmoment... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar